Om Aldrig längre än
en tanke bort

Hampus fick diagnosen ADD. Ett enkelt blodprov hade visat
att diagnosen var felaktig. Det var inte ADD. Inte heller var det lättja eller
lathet. Han led av testosteronbrist.

Hampus dog tre veckor innan han skulle fylla 23 år. Vad hade hänt om han fått
rätt diagnos från början? Hade han då varit i livet idag?

Mitt omdöme
Aldrig längre än en tanke bort är en naken och rättfram
berättelse.
”På tåget är det mycket folk […] Jag får lust att höja min plastpåse och högt
och ljudligt fråga: ”Jaha, och hur många har en obduktionsrapport med sig idag
då?” Sedan vill jag bara svepa med blicken och lägga till: ”Av sitt barn.”

Att läsa Rickardssons berättelse är som att följa en färd
som man vet kommer att barka åt skogen och inte kunna göra någonting åt det. En
långsam färd mot avgrunden, som på ett sluttande plan. Precis som Emils mamma
har Mari en blå skrivbok och vi får följa dåtid, nutid och utlåtanden från
socialstyrelsen lika väl som obduktionsrapporter. Jag kan tänka mig att det
finns professioner som skulle vara behjälpliga av att läsa den här boken. En och
annan kan nog också känna igen sig i mottagandet och hanteringen från
socialstyrelsen. Jag hoppas att boken når sina läsare och att fler kan få rätt
vård i tid.

Läs mer här Facebook, eller bokus.com.